phototont

Efter att ha klöst bort lite färg från stolen jag sitter på inser jag att jag kanske inte borde fortsätta.

Men jag gör det ändå. Det är nog lite av en tvångstanke jag har. Att klösa bort färg. Stolen var blå. Nu börjar den bli vit. I alla fall armstöden. Men dom var ganska slitna innan. Så jag tycker inte att det är så farligt. Victor verkar inte hålla med mig, utan skäller lite på mig. Känner mig som en femårig liten flicka.

Hon kommer ganska ofta. Den femåriga lilla flickan som bor i mig. Hon som älskar rosa och vill ha en riktig prinsessklänning balen. Hon som blir helt hysteriskt lycklig när hon kan snurra runt och göra ”korven” i vattnet. Hon blir som en sjöjungfru – precis vad hon alltid velat bli.

Victor köpte Bordsdricka och hyllar den likt en äldre herre. Gör till rösten och låter väldigt gammal, pratar som gamlingar gör: ”På min tid, då minsann.....”. Så pratar han om en dricka han smakat för första gången, den som smakar likt must, fast ännu bättre.

Märta konstaterade att det var ett klokt köp, då även hon tyckte om den.

Jag däremot är inte överdrivet förtjust i must så jag avnjuter min Champis istället. Den som jag inte ville ha när jag stod på Ica, men köpte bara för att Victor blev irriterad när jag velat i ett antal minuter. Fast Champis är gott, men det var inte drickan jag ville ha. Fast vad ville jag egentligen ha?