phototont

Jag har nämligen körkort nu. Halv tolv där någonstans sa han det, kryssade i den gröna "rutan" och gav mig pappret.

Ni anar inte vilken underbar jävla känsla det var, jag var mållös och grät. Nästan iaf.

Nu. Först nu, känner jag mig som arton.