phototont

Kommer egentligen inte ihåg så mycket av själva körningen, men jag antar att jag körde bra. Fast han jag körde upp med var speciell, så att säga. När vi stannade på parkeringen vid Polar, där jag skulle få veta hurvida jag klarade det eller inte, hade jag ont i magen och var mer nervös än när jag körde bil. Han började väl ganska neutralt för att sedan säga "ja, du gjorde inga fel så jag måste tyvärr godkänna dig. Grattis!" Då stod det still, vadå tyvärr?!

När han gick ut ur bilen vände jag mig bak mot Louise och började gråta. Jag var så lättad. Jag hade gjort det. Jag, som aldrig hade kört en bil när jag började med körlektioner, klarade körkortet efter ungefär 15-16 lektioner och 3 uppkörningar. Det kändes sjukt bra. Jag var klar med allt teoriplugg hit och dit. Jag fick köra bil själv, utan att ha någon brevid.